I fredags fick vi finbesök i verkstan när Petrus med fru kom och levererade det sista, våra sitsar och min sittbunnssarg som äntligen är färdig. Jag blev lite orolig när jag såg storleken (längden) på sittbrunnssargen och blev hyfsat fundersam på hur jag faktiskt ska komma ner i kajaken utan att böja benen åt fel håll....
Bredden på sittbrunnen verkar däremot helt OK och nu kan jag sluta oroa mig för behov av badräkt och vaselin för att kunna klämma mig ner.
Jag hörde en skräckhistoria om ngn som inte lyckades krångla sig ur sin BP när hon gick runt eftersom den satt så tight att det blev som "vacuum" och det krävdes lite krångel för att få det att släppa...hmm...jag undrar hur det ska gå...?
Igår lördag passerade jag en milstolpe med min kajak, jag gjorde alla 14 beslagen.
Jag var lite fundersam på hur det skulle gå att försänka hålen, jag var orolig att det skulle ta för mycket och gå snabbare än jag trodde så jag skulle riskera att borra genom hela däcket, men det gick bra, och turligt nog var borret ganska slött så det tog sin tid. Jag hann till och med bli trött i armarna...
Klippte av slangar i lagom stora bitar, trädde genom snören och pillade ner i hålen i däcket.
Efter det kom jag på att jag naturligtvis skulle ha ruggat ner däcket innan så att epoxyn skulle fästa ordentligt, så det var bara att pilla upp slangarna igen och slipa. Jag fuskade lite och drog inte ut slangarna helt och råkade därför matta ner en del av dem lite...idag återstår det att se hur mycket det påverkade möjligheten att få bort gummislangar och snören.
Aktiviteter tidigare under veckan har varit att fästa pottan för den förliga luckan och slipa både här och där på epoxy av olika grader av härdning. Jag har gjort insidan av däcksskarven med spackel, glas och epoxy och lagt ett andra lager epoxy på insidan av däcket.
Andra lärdomar under veckan är att man ska inte droppa epoxy på batteriladdaren till den sladdlösa borrmaskinen. Konsekvensen kan bli att batteriet fastnar i laddaren...Jag fick loss den tillslut, men det är i sådana lägen som man faktiskt verkligen förstår hur hård epoxyn blir och hur starkt det fäster.
En liiten liiiten droppe på fel ställe kan orsaka stoora problem :-).
Nu ska vi strax iväg till verkstan, så fort kaffet är urdrucket och skottningen är klar....dvs jag dricker kaffe, Jonas skottar...skönt.. :-)
söndag 5 december 2010
söndag 28 november 2010
Byggdag 15
Lördag....
Idag var hela ligan på plats och vi började med fika för att komma i form.
Styrkta av kaffe med tillbehör blev det dags för verkstan, dock var det seglarting så vi fick idel besök av nyfikna, och vi berättar ju så gärna om våra skapelser.
På Malins program stod att förbereda för däcksbeslag, och det mättes, mättes om och kontrollmättes....
Och efter lite vånda sattes borren i skrovet
Jonas fortsatte med sin glasning, denna gång insida däck.
...och Jonas glasade vidare....
...och så var den sista på plats och skrovet är helt !!!
Hyffsat nöjd byggare.....
Idag var hela ligan på plats och vi började med fika för att komma i form.
Styrkta av kaffe med tillbehör blev det dags för verkstan, dock var det seglarting så vi fick idel besök av nyfikna, och vi berättar ju så gärna om våra skapelser.
På Malins program stod att förbereda för däcksbeslag, och det mättes, mättes om och kontrollmättes....
Och efter lite vånda sattes borren i skrovet
Jonas fortsatte med sin glasning, denna gång insida däck.
Brödernas skrov är nu helt och de fixade med stävarna.
...och Jonas glasade vidare....
Nästan dags för sista ribban på skrovet på Njorden, inpassning in i det sista...
...och så var den sista på plats och skrovet är helt !!!
Hyffsat nöjd byggare.....
Det börjar synas resultat!
Klockan drog iväg men vi var nöjda med dagens arbete, äntligen var mina fogar klara och remsorna ditsatta. Nu är det ledigt söndag för godisbak, men måndag är vi åter igen.
onsdag 24 november 2010
Byggdag 13 och 14
Måndag kväll.... Malin och Jag var ensamma i verkstan, grabbarna hade andra planer. Och rackars vad det blev gjort massor med ens!
Sittbrunnssargsskarven spacklades efter att najarna tagits ur.
Jag byggde klart nosen och satte den i kläm med epoxyspackel.
Finlir med spackel vid skarven.
Akterluckehålet sågades ur och lucksargen passades in med slipning. Sen kluttades borrhålen igen med spackel.
Och nu börjar det se ut som en kajak!
För Jonas del var det dags att glasa däcket.
Alla var koncenterade och flitens lampa lyste. Det var fåordigt och till och med matpausen blev ganska kort.
Marcus Njord växer fram och nu ser man den trevliga formen som ger en aning om spännande paddling!
Sittbrunnssargsskarven spacklades efter att najarna tagits ur.
Jag byggde klart nosen och satte den i kläm med epoxyspackel.
Finlir med spackel vid skarven.
Akterluckehålet sågades ur och lucksargen passades in med slipning. Sen kluttades borrhålen igen med spackel.
Och nu börjar det se ut som en kajak!
Tisdag.....
Nu var alla på plats och även Kjell var med en stund.
Malin slipade hela insidan och började sen glasa skarvar och slag med remsor.
För Jonas del var det dags att glasa däcket.
Alla var koncenterade och flitens lampa lyste. Det var fåordigt och till och med matpausen blev ganska kort.
Malins klippta remsor tog slut men efter lite nyklippning lyckades de sista remsorna komma på plats.
Marcus Njord växer fram och nu ser man den trevliga formen som ger en aning om spännande paddling!
Så var det kväll det 14:e arbetstillfället och klockan hann passera 23 innan jag svängde in i ett snöigt Järnbrott.
Nu blir det byggpaus onsdag och vi är åter torsdag igen för nya duster med slippapper, spackel, remsor och häftpistoler.
söndag 21 november 2010
Mitt däck...jag är odrägligt nöjd..:-)
Jag har varit feg...
Jag har nog sågat om formen på däcket kanske fem gånger totalt, efersom jag varit orolig att såga fel så det inte skulle passa eller bli bra. Men, idag insåg jag att om jag nånsin skulle kunna mäta in placeringen för luckorna rätt så är jag tvungen att våga såga efter den ritade linjen som jag dragit längs med skrovet..
Så, dagen började med att jag plockade bort plast, tvingar och träbitar runt skarven jag gjort i stäven och turligt nog kunde jag konstatera att det bara blivit lite bubblor som bara är att slipa bort med lite slippapper när epoxyn härdat ordentligt.
Sen var det dags att såga...och jag hade tur igen och lyckades hitta rätt form på däcket så det verkar passa ihop med skrovet och det var ju bra... :-)
Så var det då dags att rita in luckorna...och det gick ju med hjälp av papper, måttband och koncentration, men jag tror jag frågade Ewa, Jonas och Marcus ungefär 15 ggr "har jag tänkt rätt nu? vad tycker du?".
Sen skulle jag då sätta minikapskivan i däcket för att faktiskt såga ut luckorna, och jag fick hjärtklappning...
Det blev otroligt nervöst, om jag gjorde fel där skulle det vara mer eller mindre kört, då skulle jag fått börja om med en ny bit plywood..men jag kunde ju inte undvika det heller, ska jag lyckas med projektet måste jag göra detta för att komma vidare, så jag satte sågen i däcket och sågade. Koncentrerat. Oroligt. Med hjärtklappning. Ewa fotograferade.
Jag slant inte, gled inte, kom inte utanför de ritade linjerna och jag andades ut en stund senare och insåg att jag faktiskt hållit andan långa perioder när jag sågade...
Så var det då dags för akterdäck, lika oroligt och läskigt. Men det gick också bra. Sen var det dags att byta verktyg till en liten slipmanick som är som en cylinder och slipa det sista för att få luckorna att passa in i hålet, och jag ritade, slipade, testade med luckan, ritade lite mer, slipade massor mera och tillslut kunde jag passa in den aktre luckan. Det kändes skönt.
På fördäck skulle jag passa in lucksargen och det var lite kinkigare innan jag blev riktigt nöjd, men tillslut blev det bra och det var dags för mig att åka hemåt...
Jag är nöjd med dagens arbete. Det var många oroliga moment, men det blev bra tillslut och jag kan andas ut, det verkar som att de olika sågningsmomenten gått bra...
//Malin
Jag har nog sågat om formen på däcket kanske fem gånger totalt, efersom jag varit orolig att såga fel så det inte skulle passa eller bli bra. Men, idag insåg jag att om jag nånsin skulle kunna mäta in placeringen för luckorna rätt så är jag tvungen att våga såga efter den ritade linjen som jag dragit längs med skrovet..
Så, dagen började med att jag plockade bort plast, tvingar och träbitar runt skarven jag gjort i stäven och turligt nog kunde jag konstatera att det bara blivit lite bubblor som bara är att slipa bort med lite slippapper när epoxyn härdat ordentligt.
Sen var det dags att såga...och jag hade tur igen och lyckades hitta rätt form på däcket så det verkar passa ihop med skrovet och det var ju bra... :-)
Så var det då dags att rita in luckorna...och det gick ju med hjälp av papper, måttband och koncentration, men jag tror jag frågade Ewa, Jonas och Marcus ungefär 15 ggr "har jag tänkt rätt nu? vad tycker du?".
Sen skulle jag då sätta minikapskivan i däcket för att faktiskt såga ut luckorna, och jag fick hjärtklappning...
Det blev otroligt nervöst, om jag gjorde fel där skulle det vara mer eller mindre kört, då skulle jag fått börja om med en ny bit plywood..men jag kunde ju inte undvika det heller, ska jag lyckas med projektet måste jag göra detta för att komma vidare, så jag satte sågen i däcket och sågade. Koncentrerat. Oroligt. Med hjärtklappning. Ewa fotograferade.
Jag slant inte, gled inte, kom inte utanför de ritade linjerna och jag andades ut en stund senare och insåg att jag faktiskt hållit andan långa perioder när jag sågade...
Så var det då dags för akterdäck, lika oroligt och läskigt. Men det gick också bra. Sen var det dags att byta verktyg till en liten slipmanick som är som en cylinder och slipa det sista för att få luckorna att passa in i hålet, och jag ritade, slipade, testade med luckan, ritade lite mer, slipade massor mera och tillslut kunde jag passa in den aktre luckan. Det kändes skönt.
På fördäck skulle jag passa in lucksargen och det var lite kinkigare innan jag blev riktigt nöjd, men tillslut blev det bra och det var dags för mig att åka hemåt...
Jag är nöjd med dagens arbete. Det var många oroliga moment, men det blev bra tillslut och jag kan andas ut, det verkar som att de olika sågningsmomenten gått bra...
//Malin
Däcket börjar ta form...
Dagen började med inspektion av glas och epoxyarbetet som vi gjorde igår och det var verkligen blandat resultat....
Jag hade haft lite tur och bara fått några småbubblor i skrovet, men lite större bubblor längs relingen.
Ewas väv hade dragit sig när epoxyn härdade och i aktern var det stora bubblor. Trist, men det var bara att plocka fram brytkniven och börja skära bort allt där det var luft under väven.
Vi skar rent kanterna med brytkniv och jag lärde mig ganska snabbt att dom var sylvassa...
Sen kom ett spännande moment när det var dags att plocka ner däcksdelarna från hyllan där vi slängt upp dem och börja fixa med däcket och sittbrunnen.
Jag började rita, på papper, på däcksdelarna, försökte klura ut vad som var rätt och hur jag skulle göra, men fick inte alls ihop det. Jonas föreslog en lösning som vi dissade, och tillslut så ringde vi Petrus för att få lite info hur det var tänkt..och naturligtvis hade Jonas rätt...Svårt att erkänna, men så var det.
Jag ritade in sittbrunnen på akterdäcket med måtten som Petrus angivit. För att såga ut det provisoriska hålet för sittbrunnen (mindre än vad det ska vara) så började vi med att borra och sen såga med en liten handsåg. Marcus kom som räddaren i nöden med en elektrisk sticksåg! Mycket enklare och snabbare!!
Men sen kom den stora frågan om hur man skulle få fram rätt krökning på däcket och efter att ha snubblat fram och tillbaka i tankarna var det bara att inse att jag hade total sockerpunka och gick o handlade thaimat. Det var toppengott och precis vad jag behövde och sen gick det mycket bättre att tänka, vi löste däcksfrågan och kunde mäta in hur vi skulle såga i däcket för att få rätt form på sittbrunnen och kunna foga ihop för och akterdäck. Sen var det bara att såga ut halvmånen ur fördäcket för att passa in akterdäcket.
Men, när jag sågat så passade det ändå inte riktigt, så det var bara att fila och slipa för att få ordning på passformen....men sen var det dags att inse att jag var för trött att fortsätta och jag och Jonas åkte hemåt...
Det har varit en rolig helg, mycket bygge och socialt och roligt!
Jag hade haft lite tur och bara fått några småbubblor i skrovet, men lite större bubblor längs relingen.
Ewas väv hade dragit sig när epoxyn härdade och i aktern var det stora bubblor. Trist, men det var bara att plocka fram brytkniven och börja skära bort allt där det var luft under väven.
Vi skar rent kanterna med brytkniv och jag lärde mig ganska snabbt att dom var sylvassa...
Sen kom ett spännande moment när det var dags att plocka ner däcksdelarna från hyllan där vi slängt upp dem och börja fixa med däcket och sittbrunnen.
Jag började rita, på papper, på däcksdelarna, försökte klura ut vad som var rätt och hur jag skulle göra, men fick inte alls ihop det. Jonas föreslog en lösning som vi dissade, och tillslut så ringde vi Petrus för att få lite info hur det var tänkt..och naturligtvis hade Jonas rätt...Svårt att erkänna, men så var det.
Jag ritade in sittbrunnen på akterdäcket med måtten som Petrus angivit. För att såga ut det provisoriska hålet för sittbrunnen (mindre än vad det ska vara) så började vi med att borra och sen såga med en liten handsåg. Marcus kom som räddaren i nöden med en elektrisk sticksåg! Mycket enklare och snabbare!!
Men sen kom den stora frågan om hur man skulle få fram rätt krökning på däcket och efter att ha snubblat fram och tillbaka i tankarna var det bara att inse att jag hade total sockerpunka och gick o handlade thaimat. Det var toppengott och precis vad jag behövde och sen gick det mycket bättre att tänka, vi löste däcksfrågan och kunde mäta in hur vi skulle såga i däcket för att få rätt form på sittbrunnen och kunna foga ihop för och akterdäck. Sen var det bara att såga ut halvmånen ur fördäcket för att passa in akterdäcket.
Men, när jag sågat så passade det ändå inte riktigt, så det var bara att fila och slipa för att få ordning på passformen....men sen var det dags att inse att jag var för trött att fortsätta och jag och Jonas åkte hemåt...
Det har varit en rolig helg, mycket bygge och socialt och roligt!
Vi bygger oss en båt..... och alla går ombord...
Nja nu kan ju inte alla gå ombord i en kajak... men byggprojektet av en handfull kajaker fick sitt namn redan första bygglördagen under melodikrysset då vågrätt 13 visade sig vara Björn Skifs klassiker från 70-talet. Bloggen var döpt!
Projektet har flera dimensioner, och varje gång jag styr "Lilla Ärtan" ut mot Saltis åker mungiporna uppåt. Trots en del motgångar med ursågningar, krig mot luftbubblor i glaset och epoxikluttar i håret så är detta ett av de bättre besluten jag tagit att bygga en kajak.
Bilder är på inkommande!
/Ewa
Projektet har flera dimensioner, och varje gång jag styr "Lilla Ärtan" ut mot Saltis åker mungiporna uppåt. Trots en del motgångar med ursågningar, krig mot luftbubblor i glaset och epoxikluttar i håret så är detta ett av de bättre besluten jag tagit att bygga en kajak.
Bilder är på inkommande!
/Ewa
Björn Skifs, Live på Scandinaviun 13 november 2010
Vi bygger oss en båt
Vi bygger oss en båt och alla går ombord
Vårt segel fylls av vind och vi far ut runt våran jord
Vi bygger oss en båt och seglar vind för våg
igenom tid och rum
I dröm och fantasi bygger vi vår båt
Vi kryssar med Odysseus på hans långa färd
passerar Röde Orm vid någon hamn
Vi ser Columbus när han han når sin nya värld
och undrar om han nån'sin kan förstå vad han fann
Vi bygger oss en båt som hjälper oss att nå
en värld i harmoni
I dröm och fantasi följer vi vår håg
Vi bygger oss en båt och alla går ombord
vårt segel fylls av vind och vi far ut runt våran jord
Vi söker överallt en lugn och fredlig hamn
där inga flaggor syns
och när vi finner den
går vi sen iland
Kanske får vi möta gamle Noaks ark
som stävar fram i stormig syndaflod
Kanhända ser vi Robinson på okänd mark
Han vinkar till oss när vi ger oss av från vår jord
Vi bygger oss en båt
som styr upp i de blå
mot Vintergatans hamn
I dröm och fantasi bygger vi vår båt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)